Hur ska vi nu skicka våra vapen?
 
Publicerat 2010-02-22 (av Basti Naumann)

 

I Lidingö Sportskytteklubbs förträffliga medlemstidning PangNytt ser jag att Uffe Persson har hittat en ovälkommen nyhet om Posten i nyhetstidningen Riksdag & Departement.

 

Det ständigt kontraherande före detta Postverket, numera Posten AB, har beslutat att under en treårsperiod lägga ner alla sina Företagscentra, som bland annat hanterar värdeförsändelser. I samband med detta har man beslutat att från och med den 1 januari i år inte längre medge postbefordran av skjutvapen.

 

Polisen – som allt mindre framstår som en positivt inställd partner till landets tävlingsskyttar – välkomnar beslutet, medan Svenska Jägareförbundet, Svenska Sportskytteförbundet (SPSF är inte nämnt i R&D’s artikel) och Sveriges Vapenhandlareförening är måttligt roade. Svenska Jägareförbundets jurist, Ola Wällimaa, menar att om man har en så dominerande ställning som Posten har, så får man inte distributionsvägra. Han påpekar att Posten har ett samhällsuppdrag.

 

Johan Hellman på Posten invänder att postlagen inte definierar vilka tjänster som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster, och att Posten anser att det i samhällsuppdraget svårligen kan intolkas en skyldighet att distribuera vapen.

 

Post- och Telestyrelsen, PTS, har till uppdrag att bevaka Postens verksamhet i Sverige. Pär Lindberg på PTS anser att eftersom Posten inte är explicit ålagd att utföra tjänsten att transportera vapen, så har PTS inte befogenhet att tvinga Posten att göra detta.

 

Men det finns en annan vinkling. Eftersom de flesta andra speditörer också har upphört med att transportera vapen, kan man befara att det saknas alternativ för de vapenägare som till exempel vill skicka sitt vapen till en vapensmed. Förhåller det sig så, kommer saken i ett annat läge. Då kan PTS inskrida. ”Vi hoppas kunna reda ut sakläget inom några veckor”, säger Per Lindberg på PTS.

 

Basti